”Det är så lätt så det blir svårt”

Detta uttalande kommer från en pojke i årskurs 3 som hade besök av sin förälder i skolan. Eleverna satt och räknade i sina matteböcker och pojken hade bara en sida kvar (alla i klassen hade samma beting) när han satt och hängde över boken. ”Är det svårt?” frågade föräldern. ”Nej”, svarade pojken uttråkat. ”Det är så lätt så det blir svårt”.

När undervisningen hamnar på en för låg nivå är det väldigt svårt att hålla ett högt tempo och fortsätta känna entusiasm för ämnet, hur stort intresse eleven än hade från början.

Varför har vi lärare så svårt för att låta elever hoppa över sådant de redan kan? Jag kan känna att det finns en oerhörd rädsla från vår sida att något viktigt kan missas. När det gäller särskilt begåvade elever har de oftast inga problem med att hämta in den information som behövs, och de behöver se en mening med att hämta in vissa fakta. Då kan man behöva höja ribban rejält för att eleven ska återfå sin motivation, vilket kan kännas ”fel” för oss lärare. Vi är så vana vid att börja med att bygga grunden för att sedan gå vidare med nästa steg, och så nästa.

Särskilt begåvade elever lär sig oftast inte alls på det sätt som vi lärare är vana vid, vilket gör att vi inte släpper dem vidare förrän all grundfakta sitter ordentligt. Problemet för dessa elever är att de då oftast ger upp och tappar både intresse och sug efter att lära sig ämnet. Och om en elev tillslut hamnar i den nedåtgående spiral det kan bli om motivationen uteblir, får vi ett betydligt större projekt att ta itu med än att hitta svårare uppgifter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s