Föds man till ett geni eller blir man ett?

Our education system

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” Ur Lgr 11 ”Skolans värdegrund och uppdrag – grundläggande värden”. Jag tycker bilden ovan symboliserar skolans ”systemfel” på ett väldigt tydligt sätt. Precis som jag har skrivit i något tidigare inlägg, är det i stort sett endast prestationen vi är intresserade av i skolan och inte vad som ligger bakom denna.

En anledning till att det kan vara svårt att prata om dessa olikheter är att vi inte har kunnat/kan prata om att intellektuell begåvning finns. Man har länge pratat om att allt handlar om att lägga ner tid (10 000 timmar för att bli expert på något) och att allt är möjligt om man bara vill. Men ärligt talat – hur många människor har egentligen lagt ner 10 000 timmar på något de inte alls har fallenhet för eller som de inte alls är intresserade av? Roland S Persson (professor i pedagogisk psykologi och expert på särbegåvning), menar att skicklighet aldrig förekommer utan avsevärd övning eller träning och det krävs enorma mängder studier, övning och träning för att bli riktigt skicklig på något, men att den medfödda begåvningen också spelar en väldigt stor roll.

I klassrummet är det egentligen väldigt tydligt. Man har en genomgång kring något och vissa elever förstår direkt och vill gå vidare, medan andra behöver tänka lite längre innan de går vidare och sedan har vi de som behöver extra mycket repetition för att förstå. Konstigare än så behöver det inte vara. Det är också naturligt för oss att olikheter är bra när det handlar om t ex vilken religion man tillhör, var man kommer ifrån eller vilken sexuella läggning man har, men att människor har olika lätt för att lära sig saker, är inte lika naturligt att prata om. Då vill vi hellre att det sätts en diagnos.

För några år sedan såg jag ett program som hette ”Föds man till ett geni eller blir man ett?” och det är alltid spännande att fundera över vad som är vad. I programmet visade man t ex en man som hade lagt ner enormt mycket tid för att bli en av de bästa schackspelarna i världen men aldrig lyckats. Han blev bra men nådde inte hela vägen eftersom han inte hade de rätta förutsättningarna. Det fanns också exempel på begåvning som aldrig utnyttjades. Slutsatsen var att geniet föds i den optimala kombinationen av arv och miljö, vilket kanske inte var så förvånande.

Jag skulle i alla fall önska att alla elever kunde få ökade möjligheter att finna sin unika egenart för att sedan utveckla den på bästa sätt med hjälp av oss som jobbar i skolan. Då skulle vi också lättare kunna identifiera de särskilt begåvade eleverna som också kan ha behov av extra anpassningar, precis som elever med olika diagnoser kan ha. Och det ena är varken bättre eller sämre än det andra. Det är bara olika.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s