Vad gör du när du blir frustrerad?

Tänk dig att du sitter en fortbildningsdag på en föreläsning och ser fram emot att lära något nytt. Efter att ha suttit en stund inser du att föreläsaren pratar om sådant du lärde dig för flera år sedan och du börjar känna dig en smula frustrerad. Men, du är ändå vuxen och biter ihop. Det kan ju bli bättre.

Det blir inte bättre och du inser att föreläsningen inte kommer ge dig ett smack. Vad gör du? Tar fram mobilen? Eller datorn? Kanske börjar du viska med grannen? Eller är du så modig så du lämnar salen? Om du inte gör något av detta, då är du förmodligen typen som vänder all din frustration inåt och då är det inte någon som märker något. Men inuti dig känns det förmodligen förfärligt och du kokar inombords. Kanske är det någon annan som senare får sig en släng av att du bara bet ihop hela dagen?

Så här är det för många särskilt begåvade elever i skolan. Och inte bara en enda dag när det är föreläsning, utan varje dag befinner de sig i liknande situationer där de oftast inte kan göra någonting eller ens förstå varför de är frustrerade. Är det en elev som syns, hörs och är otålig – då är risken stor att man börjar se signaler som påminner om ADHD. Och är det en elev som är mer introvert och som sluter sig mer och mer då kan det finnas en risk att man börjar tänka på autism. Innan man ens har funderat över om eleven faktiskt är osynkad med skolsystemet. Viktigt att poängtera är dock att det finns särskilt begåvade elever som också har någon form av funktionsnedsättning, men att vara särskilt begåvad är ingen diagnos i sig.

Behöver vi då en etikett till? Är det viktigt att identifiera en elev som särskilt begåvad? Ja. I de allra flesta fall har dessa barn och tonåringar ägnat massor av tid med att fundera över vad det är för fel på dem och varför de upplever att de inte passar in. De känner sig ofta rejält missförstådda och förstår inte ens sig själva. När man tänker så mycket, så komplext och i så många lager, då kan det bli så stort. Att då få lära sig vad det innebär att vara särskilt begåvad, att se både fördelar och nackdelar kan vara så befriande för den som bara känner sig fel.

Jag har hört så många föräldrar säga: ”Ja, mitt barn har ju väldigt lätt för att lära och har varit tidig med det mesta, men är absolut inte särskilt begåvad.” Många målar upp en bild av ”det galna geniet”, ”den extrema datanörden” eller ”musikern med absolut gehör” och tror att det ska vara något alldeles speciellt och udda. Men vi pratar om 5 procent av eleverna, så i en klass på 30 hittar vi alltså i snitt 1-2 elever.

Följande blogginlägg publicerade jag när min blogg var relativt ny och jag kunde då inte ana hur många som skulle läsa om föräldern som nyligen insett att barnet var särskilt begåvat.

https://sarskiltbegavadebarn.com/2015/05/04/forlat-alskade-barn-vi-visste-inte/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s